Seriös shopping utan koldioxidbelastning

Loppisar och traderafynd orsakar iaf ingen ny koldioxidbelastning. Eller ja, jag vet -

jag körde bil för att kunna plocka upp min fynd.

Njurvinda och Millionbells från Björnlunda handelsträdgård

Doftpelargon, lobelia och ja du vet. Kommer inte ihåg nu.

Samma fast andra lådan. Petunia heter den väl?


Istärningstermos med tysk instruktion. Från Möbelmagasinet i

Katrineholm. Den ska jag ha is i på fredag.



Söta no name-koppar. De ska jag servera i på fredag:
Noname-whiterussians.
Tallrikarna ska ut till Lagnö men först
blir det varma snacks i dem på en brygga nära mig.

En våg för bakning. Bakning är exakt kemi. 12 g hit eller dit är viktigt.

Till skillnad från matlagning som är ett enda höftande, inspiration

och man tager vad man haver. 30 kronor.

Koppar, tallrikar och våg från Loppisen nära bror min.

Mitt absoluta fynd är dessa godingar. Lilla Åland av Carl Malmsten.

Vill du veta vad de kostar nya kan du kolla!

http://www.svenssons.se/mobler/1005-stolar/94-lilla_aland_stol/1921-linolja.aspx

De ska bli vita, vad annars?
Jag betalade 2075 kr för alla fyra. Inte direkt småkrafs.

Men de är brännmärkta.

Puh. Nu får jag vila en dag.

De riktigt tuffa kidsen pallar...

• ...att vara på en träskuta utan el
• ... att lämna mobilen i en ful kartong och få ut den mellan 19.00-19.30 varje kväll
• ...att bara få ha 100 kr
• ...att sova i samma sal med 26 andra
• ...att leva utan cola, dator, TV, mp3, ipod, allt med hörlurar
• ...att vara utan spegel och dusch

I tolv dygn ska de vara på s/y Ellen i Stockholms skärgård.

På bussen mot nya erfarenheter.

Mot Beckholmen



och s/y Ellen som ligger vid östra dockan

Kaptenen - en spoling som synes men han kan väl sin sak.

Babordsvakt heter Terrys gäng. Det finns midskepps- och styrbordsvakt också.

De stod i över en timme i gassande sol under säkerhetsgenomgången.

Alla lyssnade uppmärksamt. Sen fick de dricka vatten.

På båten.

När de gav sig av var babordsvakt redan nere i byssan

för att laga dagens lunch. Så jag kunde inte vinka.

Farväl, farväl och färdas fjärran på havet

Kom sen hem till oss igen

Tallin juni-09

Katten-Katten, Fritzie och Terry tog Tallinks nya båt

Baltic Queen över Östersjön till Tallin för lite hederlig

turism med kamera och promenadskor.

Vi tittade på hus. Det här har tappat sin rappning eller nåt.

Katarinagränd.

Den här sortens gunga är Terrys favorit. Det finns en i Sjöstan också.

Min snygge man.

Glass var otroligt prisvärt. Och gott.

Mer hus.

Det var en trevlig resa. Vi var utvilade när vi kom hem.

Pics från Abisko

Lapporten.

Syntes bara ibland för vi hade iallafall inte tur med

vädret.

Snölega på Njulla 1164 möh.
2 dagar innan midsommar 2009

Det kändes som vi var på jordens tak och tittade ner...

Kängor nödvändigt i svenska fjällen. Tro inget annat.

Terry blev väldigt liten väldigt fort när han strövade själv.

Bara en hundring meter gjorde honom osynlig eftersom

det är kuperat och stort.

I Abiskos nationalpark finns en meditationsrunda på typ 10 mil.

Vi tog bara första kontrollen

En välformad fjällbjörk. Väldigt mycket björk i skogen. Det fanns tall.

De nämndes i broschyren!

En forsande fors låter otroligt mycket.

Mänskliga röster försvinner i bruset.

Japp det var hit vi ville.

Proviant för fjällvandring!

Abisko turiststation

Tågresan gick fort ändå trots att vi åkte 18.12 från Centralstationen och anlände till Abisko Turiststation 11.09 dagen efter. Lite knökigt var det att sova men det funkade. Jag hade dock snålat med beräkningarna om hur mycket mat och dryck vi behövde under denna tid och har börjat på hemresans juice och choklad...

Kängor på

Nu rullar tåget ut från Centralstationen och vi är på väg. Vi är laddade med tidningar, böcker och sovsäckar för natten. Det är spännande!

Abisko

Terry och jag åker till Abisko turiststation i juni. Vi ska fjällvandra i grupp och lite ensamma. Vi ska se midnattsolen och Lapporten. Vi ska åka nattåg sittandes för det verkar äckligare att dela sovvagn med fyra främlingar än att sitta i salong med 30 andra, av nån anledning.
När vi var på äventyrsmässan i Älvsjö i vintras träffade vi Putte som är chef på Abisko turiststation. Han övertygade oss om att det passar en mamma och en 12-åring att bo på hotell med helpension och göra tuffa turer men vara hemma till 3-rättersmiddagen. Det känns som han har rätt. Vi är förväntansfulla.