Speakern vädjar till publiken:
Sluta kasta in mynt på planen!
En publikvärd muttrar:
Kasta sedlar!
måndag 12 maj 2008
onsdag 7 maj 2008
Änglarna var i stan i söndags

I söndags var det match mot IFK Göteborg. Då får man höra de fantastiskt roliga ramsorna om dem från Götet.
Alla rensar fisk i Göteborg
och
Alla heter Glenn i Göteborg
De här ramsorna är så "less is more". De är så briljanta i all sin enkelhet. Jag har älskat dem i flera år. Den här matchen var jag på plan, nedanför IFK:s klack. Till min förvåning sjunger de med i dessa ramsor. Jag stod så nära att jag såg glädjen de kände när de sjöng med i Bajenklackens ramsor.
Varför sjunger de med?
Vill de ta udden av ramsorna? Av samma anledning som när en invandrare kallar sig för "blatte" eller när gayrörelsen tog "bög" som sin egen benämning från att ha varit ett skällsord?
Eller är det fenomenet "if you can´t beat them - join them?
Vanligvis gillar jag inte den tredje varianten av ramsa med samma melodi. Den är ju bara plump. Men jag tänkte där nere på plan: undra om Änglarna kommer att sjunga med i den också!
Alla suger +++ i Göteborg
Och för första gången på många år sjunger inte Bajenklacken den ramsan.
Så jag får aldrig veta. Hm.
lördag 3 maj 2008
Hello Italy!

18-25 juni 2008
Vi åker i år igen. Att hyra tält i Italien är ett fantastiskt sätt att få en billig semester vid havet. Det är som en tygstuga och mer behövs inte för det är varmt! Det finns spis och kyl och all annan utrustning som kan behövas.
Vi var så nöjda förra året med tältet, hyrt av Roan, så vi slår till i år igen! Vi flyttar oss dock 20 mil (?) västerut. Från Gardasjön till Adriatiska kusten.
Vi som åker i år är:
7 vuxna kvinnor
2 flickor
2 pojkar
Det ska bli så skönt!
onsdag 20 juni 2007
Ciao, ciao Italia!

Nu åker vi till en camping vid södra Gardasjön. Vi kommer hem den 28 juni.
Vi som ska bo i det härliga tältet är:
Kvinna född -57
Katten-Katten född-63
Fantasiflicka född-82
Terry född -96
Flicka född -03
Tre av oss har campat i Italien förut. Det var hårda tider med liggunderlag men utan möbler. Man vet inte hur mycket man saknar en stol förräns man ingen har.
Nu hyr vi ett färdigrustat tält och det känns lyxigt. Konstigt att camping känns lyxigt...
Vi ses!
söndag 10 juni 2007
Filly har fyllt 20 år!

Idag har Filly varit här. Vi har grillat den mest underbara timjan-fyllda fläskfilén. Filly kan en del om kött och har ätit en del filé under sina tjugo år. Fast mest under de senaste fyra-fem åren. Filéfredag hos pappa.
När han var liten ville han helst ha ris. Bara ris eller med lite fisk och grönsaker. När han var liten ville han bestämma allt. När Filly var liten hade han sin morfar och brydde sig inte om vänner alls. När Filly var fem år lärde han sig klockan själv. Filly älskade nycklar. Och han var söt som spunnet socker.
Han är en underbar son som vuxen. Läxar upp en när man behöver det och håller kontakten med människor som står honom nära. Han är betydelsefull och vet om det.
När Filly tar sig fram i livet har han sitt eget spår, sina egna förhoppningar och drömmar.
Jag tittar storögt på.
Det spåret kommer att ta honom till stjärnorna och han kommer inte att nöja sig med mindre.
Jag har en i hjärtat sprängande glädje för att just jag fick dig!
Vit inredning!
Linnea och jag hade en helg ihop. Den ägnades åt frosseri i heminredningstidningar och shopping samt besök på Husexpo. Jag betalade för ett årskort på en gång. Undra varför! Jag ska inte bygga nåt hus. Men ändå så är det så himla kul att gå och fantisera, tänka smarta lösningar och mysiga stämningar som ska infinna sig i den planlösningen. Det finns nån härlig verklighetsflykt i det här.
Sedan länge har jag lärt mig att inte köpa material som behövs "sen". Ska det köpas material ska det göras omgående. Därför blir det segt mellan omstylingarna här. Men när Linnea var här åkte vi till (bl a) IKEA och jag hittade fina stolsöverdrag. Jag köpte ett för att prova hemma. Det blev fint och jag bestämde mig för att måla mina trista syrabetsade Åbostolar från 90-talet. Jag köpte färg när jag hade tid att måla nämligen på Nationaldagen. Målningen tog två lediga dagar. Idag, söndag, åkte jag till Kungens kurva och köpte fem stolsöverdrag till. Nu hade jag gått från tanke till handling till slutförande. Fantastiskt för att vara mig. Skulle va´snyggt med vitt golv också men jag är
Supernöjd!
tisdag 29 maj 2007
En öl kastades på södra

Jag engagerar mig ideellt i samhället. Jag är en del av den i Sverige stora fotbollssektorn. Jag vet inte om jag gillar fotboll egentligen men jag gillar människor. Jag gillar mänskliga fenomen som är utanför det nödvändiga eller rationella. Fotbollspubliken är ett sådant fenomen. Helt utan logik samlas tiotusentals eller 87 människor och tittar på några som ska spela fotboll. De församlade har inte lön eller ska inte sälja nåt. De bara samlas för vara publik. För att titta. Låter passivt.
Det finns de som står med bar överkropp i april. Fast de står inte - de hoppar för att de älskar Hammarby. I 90 minuter kan de hoppa. Om de vill, annars inte, såklart.
Och en alldeles djupt mänsklig gemenskap finns.
En alldeles underbara känsla för en människa att vara med om.
Stackars, stackars dig som aldrig hoppat för att du älskat samma
sak som sextusen andra, samtidigt.
Jag hoppar inte i min gula väst. Jag är publikvärd och visar var raderna och platserna finns. Jag håller rent i trappan.
"- Kan du sätta dig på din plats? du får inte stå där för det är en utrymningsväg. "
(Ibland får jag vara publikvärd åt brandmän som får stå i trappan. Det är så coolt, liksom. Jag och brandmännen. OMG!)
På senaste matchen såg jag en plastöl splasha ner bland barnfamiljer och rullstolburna längst nere på Södra. Nån hetsig typ kastade den, jag antar i vredesmod. "Skandal, skandal, en domarskandal". Men ändå - det var inte domaren som kastade ölen. Så jag säger till en av de som har oranga västar. De som är publikvärdschefer. Han kommer på en gång och jag säger vad jag sett. Publikvärdschefen vill veta vem som gjort det men jag vet inte det. Jag vill bara att det ska ageras på det jag sett. Den oranga västen går upp på läktaren och börja fråga runt i publiken. Efter ett tag har han identifierat den kille som kastat ölen. Publikvärdschefen ber en
(ordningsvakt?)i civila kläder hämta ölkastaren till trappan. Det är bra för då blir ölkastaren inte så utpekad dvs folk i oranga västar drar blickarna till sig och nu kunde ölkastaren resa sig och hänga med en kille i jeans utan att förlora ansiktet.
Jag står nere på plan och ser att de tre pratar. Sen ser jag att tre ordningsvakter i västar joggar mot trappan. Innan de hunnit upp ser jag att ölkastaren lämnar arenan.
Jag föreställer mig att ölkastaren har fått tillsägelse att gå för att han kastat ölen och han blir inte övertygad förrän han ser ordningsvakterna. Jag tycker att det var så bra. Bara genom att han fick lämna arenan har vi säkert kunna visa tio andra att det är dumt att kasta öl på folk. Man får inte det. Om man gör det får man inte vara med. Att bara säga till den här killen att man inte får är så onödigt, han vet det. Vad han inte kände till var konsekvensen. Nu vet han det också. Och förhoppningsvis flera andra. Och ytterligare andra kanske känner sig tryggare när de ser att det som händer följs upp. Om man stör eller förstör får man inte vara med. Då måste man gå. Ut från arenan eller ut från klassrummet. Det är konsekvensen. Inte straffet eller skammen, utan konsekvensen av handlingen. Så är det bara. För allas skull!
Din med, även de gånger du måste gå ut eller ditt barn eller din kompis.
sak som sextusen andra, samtidigt.
Jag hoppar inte i min gula väst. Jag är publikvärd och visar var raderna och platserna finns. Jag håller rent i trappan.
"- Kan du sätta dig på din plats? du får inte stå där för det är en utrymningsväg. "
(Ibland får jag vara publikvärd åt brandmän som får stå i trappan. Det är så coolt, liksom. Jag och brandmännen. OMG!)
På senaste matchen såg jag en plastöl splasha ner bland barnfamiljer och rullstolburna längst nere på Södra. Nån hetsig typ kastade den, jag antar i vredesmod. "Skandal, skandal, en domarskandal". Men ändå - det var inte domaren som kastade ölen. Så jag säger till en av de som har oranga västar. De som är publikvärdschefer. Han kommer på en gång och jag säger vad jag sett. Publikvärdschefen vill veta vem som gjort det men jag vet inte det. Jag vill bara att det ska ageras på det jag sett. Den oranga västen går upp på läktaren och börja fråga runt i publiken. Efter ett tag har han identifierat den kille som kastat ölen. Publikvärdschefen ber en
(ordningsvakt?)i civila kläder hämta ölkastaren till trappan. Det är bra för då blir ölkastaren inte så utpekad dvs folk i oranga västar drar blickarna till sig och nu kunde ölkastaren resa sig och hänga med en kille i jeans utan att förlora ansiktet.
Jag står nere på plan och ser att de tre pratar. Sen ser jag att tre ordningsvakter i västar joggar mot trappan. Innan de hunnit upp ser jag att ölkastaren lämnar arenan.
Jag föreställer mig att ölkastaren har fått tillsägelse att gå för att han kastat ölen och han blir inte övertygad förrän han ser ordningsvakterna. Jag tycker att det var så bra. Bara genom att han fick lämna arenan har vi säkert kunna visa tio andra att det är dumt att kasta öl på folk. Man får inte det. Om man gör det får man inte vara med. Att bara säga till den här killen att man inte får är så onödigt, han vet det. Vad han inte kände till var konsekvensen. Nu vet han det också. Och förhoppningsvis flera andra. Och ytterligare andra kanske känner sig tryggare när de ser att det som händer följs upp. Om man stör eller förstör får man inte vara med. Då måste man gå. Ut från arenan eller ut från klassrummet. Det är konsekvensen. Inte straffet eller skammen, utan konsekvensen av handlingen. Så är det bara. För allas skull!
Din med, även de gånger du måste gå ut eller ditt barn eller din kompis.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)